Jag är så tacksam över att jag och J lärde känna varandra och att vi nu har levt tillsammans i 7 år. 7år, det är verkligen 7 år sedan vi träffades första gången. Vi träffades för första gången inne i Örebro på stortorget. Vi hade haft telefonkontakt innan och mailats en hel del, men aldrig setts på riktigt. Jag visste redan jag såg honom att här kommer min blivande man. Det kändes så rätt, jag visste att det var han och jag. Tänk att man kan träffa ngn på nätet och sedan leva tillsammans med den personen. Han är mitt allt, han gör mig hel, förgyller mitt liv. Kära J jag älskar dig så mkt, du kompleterar mig. Jag vill inte leva en dag utan dig.

Han är så underbar min man. Ska ngt göras så är det aldrig gnäll, han bara gör saker. Ska vi ha folk så hjälps vi åt att fixa det mesta och efteråt behöver man aldrig säga ngt, det är självklart att vi hjälps åt att röja undan. Så var det även nu efter festen. Visst, innan hade han haft mkt så jag fick fixa det mesta, men under festen och efteråt så var han en ängel....och är det jämt! Älskade ängel, du är min!



I love the way you look at me,
Your eyes so bright and blue.
I love the way you kiss me,
Your lips so soft and smooth.

I love the way you make me so happy,
And the ways you show you care.
I love the way you say, "I Love You,"
And the way you're always there.

I love the way you touch me,
Always sending chills down my spine.
I love that you are with me,
And glad that you are mine.